ingetmerliggtack.blogg.se

Akkurat. Precis.

Jag var 23.
Och i Oslo. En helg. Och hälsade på min vän Andrea.
Det var lördag kväll på Karl Johan och vi hamnade på Fridays.

Andrea var ihop och ställde gärna upp som min wingman.
Hon sa aldrig nej till att wingmana.

Jag hade en ny grej för norrmän.
Norrmän dom är glada och snälla dom. Så tänkte jag.
Riktiga män med känslor. 
Som skrattar mycket och säger att dom är glada i mig. 

Stod på andra våningen med varsin öl och hade utsikt över tjusiga män.

In kommer en man med lockigt mörkt hår och lusekofta.
Han! Sa jag till Andrea och pekade.

Han har lusekofta och allt. En riktig norrman.

Drog med henne ner för trappan till bottenvåningen där vi ställde oss ganska nära och försökte hålla span.

Han stod och pratade med sin kompis som var bodybuildare och jag tog Andrea i hand och stegade fram.
Det slutade precis enligt plan med att Andrea och bodybuildar mannen satt och pratade och han bjöd laget runt på strawberry daiquiri samtidigt som jag pratade med lusekoftan.

Han hette Morten.

Morten var urtjusig och i sina bästa år.
På den tiden förstod jag inte norska så väldigt bra så jag sa ”Va?” i ungefär varenda mening.

Efter en stund sa jag och Morten Ha det på äkta norska till Andrea och bodymannen.

Hon var lagom nöjd med att jag lämnade henne med honom men jag kände lite att wingmans ska ställa upp på singlar i nöd som mig.

Vi spatserade Karl Johan neråt glada och drinkfulla tills han avslöjade en inte så liten sak.

Jeg har kone. Og en sønn. 
Översatt: Jag har fru. Och en son. 

Den jäveln. 
Ett riktigt asshole. 
Som vanligt. 

Men det var inte min fru. Det var hans.

Och han hade en lusekofta och jag ville vara med honom.
Bara ikväll.
Det som händer i Oslo stannar i Oslo.

Så vi åkte till hans verkstad.
Där han hade sitt företag.
Så där inne. I verkstaden. Låg vi. Bland sågspån och flis.

Jag ligger med en gift man.
Och jag undrar hur han kan göra så?

Och vid åtta på morgonen tar vi på oss efter att ha sovit på ett iskallt betong golv utan underkläder. Och han sätter mig i en taxi hem till Andrea.

Och jag undrar om han tyckte att det var värt det?

Morten.. 
Morten med fru och barn. 

Varför är alla fina män med lusekofta upptagna?
Och varför gör dom så?
Varför är dom otrogna mot sina fruar?
Med någon som mig?
Varför?
Förstår inte och kommer aldrig att förstå.

Har människor inget samvete kvar i kroppen längre? 
Dog det kanske ut samtidigt som dinosaurierna?
Kan man leva ett helt liv utan att vara otrogen?
Går det?

Skitstövlar.