ingetmerliggtack.blogg.se

Sex.

Härligt. Tjusigt. Fantastiskt. Kravlöst.

Efter nästan 5 år med endast kortvariga sexuella kontakter börjar nu hjärtat säga ifrån. 

Det börjar Ifrågasätta. 

Vart är kärlekshistorierna? Pirret i magen? 

Ifrågasätta om det verkligen, verkligen är tillfredställande. 

I längden. 

Med tillfälligt sex. 

Utan känslor. 

Ihåligheten. 

Ihåligheten när jag går därifrån. Utan jacka. Med bh:n i väskan. 

Eller när han går. 

Och jag ligger ensam kvar i min säng.

Den då icke längre existerande tillfredsställelsen. 

Den då så påtagliga tomheten istället för orgasmer och någon som drar mig i håret. 

När jag ser mig själv uppifrån med ett svart hål mitt i bröstet. 

Som blir större för varje man som stänger dörren efter sig. 

För varje par trosor jag krånglar av mig. 

För varje kyss jag ger. 

När att andas känns som ett sugrör med hål i. 

Det är inte värt det längre. 

Jag vill ha någon som stannar. 

Som jag vill stanna hos. 

Alla ligg i världen är inte värda den känslan.

Jag hoppas inte på den stora kärleken. Men jag hoppas på att kunna sluta behandla mig själv som att jag inte är värd den. 

Det som är härligt och kravlöst i stunden kan förvandlas till något kvävande tomt i längden. 

M.T 

Att aldrig mer lova sig själv någonting man inte kan hålla. 

Att aldrig mer lova sig själv att aldrig mer ligga med en kille. 

Att aldrig mer lova saker som har med lust att göra. 

Att lustfyllda saker är en bra sak. 

Att man inte behöver ha dåligt samvete för att man följer sina instinkter. 

Att aldrig mer gå miste om ett jävligt bra hångel. 

Att det absolut inte borde vara tillåtet att försöka undvika ett hångel. 

Att hångla är bra för hjärnan.

Kanske bästa medicinen mot allt. Bättre än huvudvärkstabletter, ångestdämpande och resorb.

Att aldrig mer avlägga ett kyskhetslöfte för att sedan bryta det. 

Lika bra att inte ha några löften. 

Fuck you söndagslöften, nyårslöften, alla himla löften!

Jag är som jag är. 

Jag gör vad jag gör. Och.

Det blir som det blir. 

Sex föder mer sex. Sex vill ha mer sex. Jag kan inte leva mitt liv i en oregelbundenhet. Det går inte.

Och man borde.

Sätta in en spiral.

Äta p-piller. Skydda sig mot graviditet. Skydda sig mot allt. 

Skydda sitt liv. 

Som bara springer i förväg. Utan att man hinner säga stopp och belägg, jag hinner inte med.

Det står ingen bakom hörnet och stoppar mig. Det står ingen där. 

Och jag slår huvudet i en tegelvägg som så många gånger förut. 

Väljer inte smärtan, väljer romantiken i att slå huvudet i stenväggar för en kyss. 

Gråter inte. 

Gråter inte för smärtan av tegel.

Man har alltid valet att välja vad man vill att någonting ska vara. 

Allt fult kan bli något fint. 

M.T 

Trodde någonstans inom mig att jag hade blivit utslängd från ett uteställe för sista gången. 

Inte för att det har hänt så fantastiskt många gånger. 

Men kanske två stycken. Helt obefogat enligt mig själv. 

Det var flera år sedan och berodde nog på att vakterna tyckte jag var för full och borde gå hem. 

Men nu. Igår närmare bestämt. Blev jag utslängd på grund av hångel. 

Det måste väl ändå vara den finaste anledningen ni någonsin hört någon bli utslängd för? 

För att man hånglar för mycket. 

Inte för att man är för full. 

Inte för att man är otrevlig. 

Inte för att man spyr i nått hörn. 

Utan för att man hånglar för mycket. 

Det är kanske en ganska konstig sak egentligen. Och man kan ju tycka att man ska få hångla öppet och fritt bland dansande fötter. Men tydligen så är det förargelseväckande beteende. 

I alla fall enligt den vakten som haffade oss. 

Han var nog bara avundsjuk att inte han fick vara med. 

Skulle jag tro. 

Eller också fanns det andra som var avundsjuka. 

Provocerande tydligen. 

Provocerande att man hånglar för ivrigt. 

Så vi fick gå ut och fortsätta hånglet under ett regnigt träd istället. Och det är ju minst lika fint. 

M.T 

Man kan göra på så många olika vis.
För att glömma någon.
Jag har skrivit en inlägg om det förut.
Men det är såklart så väldigt olika från gång till gång.

Jag har inte varit kär på år och evigheter. Så känns det i alla fall.
Jag har inte heller varit förälskad på år och evigheter.
Jag är inte den som är den.
Jag faller inte som en fura, har aldrig gjort och kommer nog aldrig att göra.

Intresserad är en helt annan sak.
Intressant kan någon vara. Men det betyder inte att jag går och blir förälskad i samma stund.
Nej.

Jag vet inte ens om den här mannen som etsat sig fast i mig är värd att kallas förälskelse.
Men något vet jag.
Jag vet att man inte tänker på någon minst tio gånger om dagen om man inte är förälskad.
Man vill inte ha någon nära minst tio gånger om dagen om man inte är förälskad.
Så jag erkänner.

Varsågoda.

Men jag har liksom ingen lust att det ska fortsätta såhär.
Han ägnar mig inte tillräckligt mycket uppmärksamhet för att det ska vara okej för mig att ge honom min tio-gånger-per-dag tanke.

Så jag bestämde mig för att försöka knulla bort honom med någon annan.

Det har aldrig varit några problem.
Ligger man med någon ny så brukar intresset för den som var före svalna brutalt snabbt.
Det har fungerat bra dom gånger det har blivit så.
Det har dock aldrig varit beprövat från min sida med någon större medvetenhet.
Det har bara fallit sig så. Det har bara blivit.

Hoppsan, nu råkade jag ligga med dig.
Lite den.
Och så plötsligt var inte någon annan hela världen längre.

Det fungerade inte den här gången.
Jag har aldrig ångrat ett ligg. Eller. Har jag det?
Kanske. (Det kan vi återkomma till)

Men det här ligget. Ligget som skulle få mig att glömma honom för något annat, fungerade inte.
Jag ångrade det kanske inte. Men kunde känna att det var himla onödigt gjort.
När det inte kändes någon skillnad.

Det var liksom inte riktigt värt.
Det fanns inte dom där känslorna.

Och plötsligt så förstår jag, på mycket länge, hur skönt det är att vara med någon man faktiskt känner något litet extra för.
Jag förstår hur längesen det var jag faktiskt hade sexy times med någon jag kände något för. Något på riktigt.

Missförstå mig inte. Jag dissar inte one-night-stands.
Han började också som ett one-night-stand.
Men att ligga med någon samtidigt som man egentligen känner något litet för någon annan kan liksom inte mäta sig.
För att ha bra one-night-stands så måste man vara någorlunda känslofri från känslor för någon.
Annars önskar man sig bort till honom istället.

Har aldrig tänkt på någon annan under sex. Någon annan än den jag faktiskt har sex med. Men efteråt har jag frågat mig själv varför jag ligger med honom när jag egentligen vill ligga med honom.

Det går inte att knulla bort längtan efter någon med någon annan.
Den finns kvar.

Men och andra sidan.
Vad ska man göra?

M.T

Jag funderar på vad attraktion egentligen är, vad den betyder och hur den uppstår. 

Om vi bortser från vibrationer i luften och allt sånt som måste finnas först och främst och hoppar direkt till hånglet. 

Kyssarna.

Kyssen. 

Jag vill bli kysst på ett speciellt sätt. 
Upphånglad.

När jag får bli del av ett sånt där riktigt bra hångel så är det svårt att sluta. 
Lite som att jämföra med att ta en chockladbit.

Vissa kan inte ta en chockladbit. Vissa måste trycka i sig hela himla chockladkakan för att vara nöjda. 

Min karaktär är inte den bästa alla gånger. 

Jag gör inte som jag själv tycker att jag borde. 
Ta en bit av honom en gång. 
Ta en annan bit en annan gång. 
Men sen sluta. 

För mycket socker är aldrig bra. 

Man vet att man inte borde hångla med honom. 
Man vet att man inte borde ligga med honom. 
Men man gör det ändå. 
Man faller ändå. 
Varje himla gång fastän att man sa att förra gången var den sista. 

Fastän man sa att förra chockladbiten var den sista. 

Varför måste det vara en sista gång då? 
Varför tycker man att man inte borde? 
Vad kan gå fel?

Det kan gå fel om man inte är medveten och på det klara med vad man ger sig in i. 
Det kan gå så himla fel det bara går om man har otur. 

Man ska aldrig vara med en och samma person för många gånger. 

För även om du vet. Och är medveten om att det inte är något annat än ett litet ligg. 
Och att du inte vill ha mer än så. Och inte han helller.  
Så är det faktiskt så här:
Om man ligger med någon med jämna mellanrum. Ibland. När man har lust. 
Så utvecklas någonting. 
Du kanske inte tror det. Du kanske tror att du har kontroll på vad du känner. 
Men det uppstår känslor. 
Tillslut finns det en himla stor risk för det. 
Även om han inte är mannen i ditt liv, även om du inte vill ha honom som pappa till dina barn, även om det enda du vill är att bara ligga. 
Så finns risken där. Och den blir större för varje gång.

Man kan inte ligga med någon flera gånger utan att känna något. 
Och nu pratar jag inte nödvändigtvis om kärlek eller förälskelse. 
Jag pratar om känslor som inte går att ta på, men faktiskt finns. 
Kroppen och hjärnan utvecklar känslor för människor som man kanske inte alltid vill att den ska göra.
Han har faktiskt varit inuti dig. Och han har faktiskt gett dig en kroppslig njutning. 
Det tolkar hjärnan in som något positivt oavsett om han är en skitstövel eller inte.
Omedvetet. Undermedvetet. Utan någon som helst hänsyn till vad du ska känna.
Punkt för det. 

Det är därför det är så svårt. Att stå emot. En hel godis skål. 
Man vet att det är gott. Men man vet att det inte är bra ändå. 
Man vill inte. Men kan inte låta bli. 

Så kan man bara ligga med någon hur länge som helst och gå helhjärtat helskinnad ur det i slutändan?
Går det? 
Eller måste någon bli bränd?
Är det värt att ta risken? 
Och finns det regler? 
Och om det inte finns regler.. Borde det finnas regler?

Det finns ett sätt att kyssa som påminner mig om en känsla av intensivitet och passion. Och tanken på att jag inte borde vara med en kille som honom gör bara att jag vill det ännu mer. 
Jag säger nej för att jag är rädd, men kan inte låta bli för jag tänker att jag inte har något att förlora eftersom jag är väl medveten om vad det betyder.

Och framförallt vad det inte betyder. 
Och så länge jag vet det, så kan jag ju inte förlora. Eller?

Men har jag något att vinna?

Är det sunt att säga högt för sig själv, det här var sista gången eller är det bara en ursäkt för att man inte klarade av att hålla vad man lovat till sig själv den här gången? 

 

M.T

Det finns lust. 
Och så finns det lust. 



Det finns i allas liv personer som är förbjudna att skapa sexuella relationer med. 
Det har det alltid funnits och kommer alltid att finnas. 

Jag tror inte på att det finns en enda människa som inte har kännt attraktion till en annan människa än sin partner under tiden av ett förhållande till exempel. 
Det är fullt normalt. 

Vi är bara människor.

Men vad händer då, om man av en händelse, är på "fel" plats vid "fel" tillfälle?

Attraktionen blir automatiskt starkare. 
Det sker naturligt. 
Förbjuder man en människa att känna eller göra någonting så skapar det mer eller mindre bara mer känslor.
Starkare känslor.

Vi är inte mer än människor. 
Men. 

Vi är uppfostrade till att man håller sig till en och samma man eller kvinna hela sitt liv. 
Men vem är det egentligen som säger att det är rätt?
Samhället?
Kungen?
Våra föräldrar?
Någon har lärt oss att det är så det ska vara. 

Förbjudet sex blir..
 
En urladdning. 

Som när molnen har legat kvava över en stad alldeles för länge och sen äntligen kommer åskan och förlöser spänningarna. 

 

En omedveten längtan som äntligen får explodera. 
Kanske något av det bästa jag någonsin upplevt. 

Sex ställningar. 

Kommer inte radda upp några favoriter.

Det blir inget med det så att säga. 
Men. 
Det finns en. 

En enda sexställning jag verkligen inte förstår mig på. 

69:an. 

Sextionian. 

Förstår inte varför alla män så gärna vill ha en rumpa i ansiktet samtidigt som någon suger av dem?
Förstår ni?

Eller jo. 
Kanske. 

Fast nej. 
Det finns inte ens chans att jag kan koncentrera mig på det jag gör samtidigt som någon har sin tunga mellan mina ben. 
Det är för bra för att inte ägna sin hela uppmärksamhet åt.
Och det gäller liksom även allt annat. 

Skulle inte kunna koncentrera mig på att läsa, sms:a, skriva och inte heller då suga kuk. 
Nej. 

Men såklart insisterar vissa män på denna enligt mig personligen värdelösa sexställning.
Jag har börjat säga, tack men nej tack, det där är för det första varken fullt njutningsfullt för dig eller mig. 
Sen är det också en för mig ganska intim ställning som jag helst bara skulle vilja dela med någon som är min på riktigt. 

Min på riktigt.
Och inte någon random person som jag inte betyder något för. 

Så för mig är 69:an en okoncentrerbar, allvarsam och intim ställning man möjligtvis utför med någon man tycker väldigt mycket om. 

Jag kanske är knäpp. Har en fix idé angående det här. Men så är det i alla fall. 
Kanske ändrar jag mig om en månad. Inte vet jag. 
Men tills dess säger jag nej. Nej, nej, nej. 
Vi kan turas om att ge varandra oralsex. 
Det går bra. 

Oral sex. 
Slicka fitta och suga kuk. 
Kan typ vara det bästa som finns var för sig.

Däremot läste jag en artikel häromdagen. 
Som jag i och för sig inte blev förvånad över men som ändå gör mig så himla upprörd. 

Jag delar med mig: 

" Engångsligg utan slick
Om bra sex ska mätas i orgasm är 
engångsligg utan tvekan mer njutnings-

collegestudenters hetrosex som Ottars
ex-bloggare Tanja Suhinina tidigare 
uppmärksammat. De amerikanska 
forskarna förklarar delvis fenomenet 
med att det är vanligare att kvinnor ger 
än får oralsex vid engångsligg. Kvinnor 
som ville få oralsex var tvugna att 
vara bestämda för att få det. Skriver
sociologen Elizabeth A. Armstrong och 
hennes kollegor. "

Jag känner så himla himla mycket igen det där. 
Jag har skrivit om orgasmen förut och det är faktum att kvinnor i det stora hela behöver mer tid på sig. 
Men att suga kuk ingår i nästan vilken sexuell situation som helst, men att slicka fitta inte gör det på samma sätt gör mig upprörd. 

Frågan är. 
Vems är felet? 
Kvinnorna eller männens?
Vårat tillsammas?

Vi är lite uppfostrade med att vårat kön (det kvinnliga) inte är lika mycket att stoltsera med som kuken.
Vi har lite fått det inpräntat att fittan inte är lika "okej" som kuken. 

Männen sitter i tid och otid med handen innanför byxorna. 
Jag vet egentligen inte varför, men när jag har frågat är det för att den "ligger fel", eller att det är "gött". 

Men om vi kvinnor, flickor, tjejer hade suttit med handen innanför kjolarna när vi tittade på tv, kliat oss i fittan lite då och då, rättat till blygdläpparna, ja vilka reaktioner hade vi fått?
Hade det varit okej?

Jag vet inte. För det skulle aldrig hända.
Inte i samma utsträckning. Inte idag. Inte i nutid. 
Och antagligen inte dom närmaste åren heller. 

Jag tycker att dessa frågor är otroligt intressanta. 
Det är sådant man inte tänker på varje dag för det är så naturligt att det bara är på det här sättet. 
Kvinnor sitter med bena i kors. Männen sitter bredbent med en meters glapp mellan låren. 
Om vi hade gjort det lite mer, vi kvinnor.. Om vi hade särat på våra små ben på bussen, i skolan, på jobbet, vad skulle världen sagt då?
M.T

När jag kommer men inte han. 

Om en man inte uppnår orgasm under ett ligg så skuldbelägger jag direkt mig själv. 

Jag tänker att det är mitt fel. 
Inte att han har druckit en öl för mycket eller för att det bara inte går just idag. 

Och om jag har kommit. En, två eller tre himla gånger.

Och han fortfarande pumpar på så svetten rinner fastän både jag och han är helt slut.

Hur bryter man? När ger man upp?
När inser man att han inte kommer komma?
När inser han det?

När får jag lov att säga stopp och belägg min fitta gör ont och du har kramp. 
Låt oss nöja oss. Ta en paus. Ligga lite senare. Eller imorgon. 
Det är okej. 
Man behöver inte komma för att det ska vara bra. 

Ska man lite smidigt säga att man måste kissa eller hämta ett glas vatten och bara inte fortsätta sen?
Är det okej?

Får man lov att skippa det dåliga samvetet då?
Det dåliga samvetet för att han inte kom.

Och om man är i ett förhållande hur ofta har man sex då?
Vad är lagom mycket sex?

Varannan dag, En gång i veckan, en gång i månaden, en gång varannan månad?

Jag har diskuterat det där med några av mina vänner som är i förhållanden. 
Om man har tur har man tydligen sex ungefär en gång i månaden. 
Det är ju olika naturligtvis. 
Man kan ju inte jämföra förhållande och förhållande. 

Men det måste ju gå i perioder. Perioder av lust för varandra. 

Det skrämmer mig lite. 
Men samtidigt kanske man inte kan kräva att lusten för varandra finns där minst tre dagar i veckan i ett förhållande som existerat ett tag.

Några år. 
Mer än ett år. 
... 
Kärlek, sex och meningen med livet. 
Att ligga med varandra, mycket och ofta. 
Och när man inte vill ligga alls med varandra längre så finns det inte mycket att be för. 


M.T

Det gör ont. 
För han har världens största kuk. 
Men jag får ju sex. 
Någon vill ha sex med mig och jag vill också ha sex med någon.
Men ont gör det. 
Men skit samma för jag måste ju passa på nu. 
Man vet aldrig när det händer nästa gång. 
Så lika bra att bita ihop och försöka njuta så gott det går. 

Och så spottar han mig på fittan.
Min fina fitta. 
Som är så himla helig. 
Han spottar. 
För att den ska bli mer våt. 
Spottar på mitt allra mest personliga. 
Och fortsätter.

Fan vad skönt det är att knulla dig. 

Tackar. Tack. Vad gullig du är. 
Det var roligt att höra! 

Men jag tänker. 
Vad gör jag mot mig själv? 
Det gör ont. Och han spottar på mig. 
Men jag säger ingenting. 
Jag låter det hända. 
För jag vill ju så gärna vara glad och tacksam. 

Om att vara ung och singel och ibland misshandla sig själv. 
För vem?
För vems skull? 
Ja det kan man fråga sig. 

Hälften av alla dumheter man har gjort mot sig själv är inte ens i närheten av okej. 
Man tror att det inte spelar så stor roll. 
Det spelar inte så stor roll alla gånger man har tryckt bort sina egna känslor för någon annans njutning. 
För någon som inte älskar dig. 

Vet ni. 
Det spelar roll. 
Det spelar en jävligt stor roll. 


M.T

 

Att fejka en orgasm. 

Jag tror att dom flesta personer. I alla fall kvinnor någon gång har fejkat en orgasm. 
Jag tror att det är få förunnat att ha låtit bli, att ha kunnat låta bli att göra det. 

Jag tror också att dom flesta män är väl medvetna om att det sker. Att deras ligg, flickvänner och sambos någon gång har fejkat. 
Och jag tror faktiskt helt ärligt inte att dom bryr sig. 
Jag tror inte att ni bryr er. 

Det är nog ganska bekvämt skulle jag vilja säga. 
 
Jag har kanske fejkat sisådär. 90% av alla orgasmer i mitt liv. 
Sorgligt. 
Jo tack. 
Mycket sorgligt. 

Och jag är en vanlig tjej i mina bästa år. Och jag är knappast ensam i sverige eller världen om att ha gjort det. 
I så fall skulle det vara hemskt sorgligt. 
I så fall skulle jag känna mig ganska misslyckad och onormal. 
Men vet ni. Jag råkar veta att jag inte är ensam.
Och det är ju skönt. 

När du har kommit. 
I, utanför eller på mig. 
Då är det oftast så enligt min erfarenhet att samlaget, sexet, knullet, ligget, ja vad du nu vill kalla det, är slut. 
Över. 
Det är klart. Klappat och klart så att säga. 

Inte enligt min mening såklart. 
Men enligt hans mening. 
Det tar ju så himla mycket på krafterna att få utlösning.
Det är liksom som att den tar musten ur mannen. 

Jaha... Och jag då? 

Är det en skriven regel att det måste ske i någon himla ordning? 
Förspel, mellanspel, hon kommer, han kommer, slut. 
Gud förbjude att han råkar komma innan dig. 

Ibland kan jag titta på alla flickor som inte tagit steget in i det aktiva sexlivet ännu och tänka. 
Akta er. Akta er för att börja fejka. 
Använd kondom och ligg aldrig med någon ni egentligen inte vill ligga med. 
Kräv din orgasm, den är lika mycket värd som hans. 
Ni vet inte vad som väntar er.

Det kan också kännas som ett misslyckande. 
Att inte komma. 
Det kan kännas som ett misslyckande och vara svårt att erkänna.

Jag har slutat fejka.
Jag låtsas aldrig. Aldrig. Aldrig. 
Det är lättare nu. När man är äldre. Nu kan jag vara ärlig med min orgasm.

Övning ger färdighet. 
Man måste öva på sina orgasmer. 
Öva själv. Öva tillsammans.
Våga visa vad man gillar. 
Våga säga. Nej jag kom inte. 
Våga låta bli att fejka. 



M.T

Nu ska jag berätta för er om mitt allra första one-night-stand. Om man inte räknar honom som knep min oskuld. Och det gör man inte. Han räknas knappt för något.
Så i alla fall. 

Första one-night-standet. 

2009. 
Oktober 2009.

Jag och min kompis hade varit ute och dansat. Klockan var fyra på morgonen och vi ramlade ut genom entrén och började promenera mot vasaplatsens hållplats. 

Jag hade ingen aning om hur man gjorde när man raggade upp nån för jag hade aldrig gjort det.

Men när vi gick där fick jag syn på en man som kom gående mitt i allén. Han var lång och hade randig halsduk. Jag var ogenerad. 
Gick med bestämda steg emot honom och sa; Hej. Vart ska du? 
Han var påväg hem och jag fladdrade med mina sönderdansade ögonfransar. 
Så kysstes vi.
Han tog mig i hand och så lämnade jag min kompis vid hållplatsen och följde med honom hem. 

Alexander. 

Han jobbade med viktiga saker. Som ekonomi. På bank ungefär. 
Var 28 år och väldigt snäll. 

Vi kom hem till honom. Jag fick låna en tandborste och en t-shirt. 
Det var väldigt stelt och inte alls sådär eldigt och väldigt som det kan vara. 
Men det blev såklart, självklart, absolut ett bra ligg tillslut.

Efter mitt allra första one-night-stand med Alexander fick jag mersmak och lust att pröva mina vingar. Upptäckte att singel livet hade en massa bra erbjudanden som förhållande livet inte hade. 

Vet att jag tidigare i livet hade en helt annan syn på sex. 
Att sex utan känslor inte var något för mig. Att jag aldrig skulle kunna ligga med någon jag inte kände eller kände någonting för. 

Det var kanske oskuldsligget som satte dom grillerna i mitt huvud. 
Inte så konstigt med tanke på hur oupphetsande det var. 

Tack Alexander för att du öppnade upp mig. 

M.T

När man har sex på rutin. 

Alla förhållanden når tillslut det som man kan kalla Rutinsexet. 

Sex på rutin. 
Sex för att man borde ha sex. 
Sex för att man är kåt. 
Sex för att man inte har nått bättre för sig. 

Sex på rutin. 

Efter några månader av samlag med en och samma person så övergår det spännande och nya till att man vet exakt vad som kommer hända. 
Man vet varenda steg. 
Man har synkat varandra till leda. 

Förspelet. 
Man går och lägger sig. 
Naken. I nattlinne. I pyjamas. What ever. 
Han lägger sig bredvid. Man säger godnatt, sovgott. 
Sen kryper han upp bakom dig. 
Lägger armen om dig och du känner hans kuk mot ryggen. 
Smeker dig lite på magen. 

Klart. 

Det var ungefär förspelet det. 
Sen hoppar vi snabbt från magen till fittan. 
Handen innanför trosorna. 

Och du överväger om du verkligen är sugen på ett godnatt knull eller inte just idag. 
Han är det uppenbarligen.
Lika bra att passa på tänker du.
Lika bra att ta chansen när den är här. Man vet ju inte hur kåt man kommer vara om tre dagar till.  

Så du krånglar av dig trosorna vänder dig om och säger hej hej till hans penis. 
Fixar och donar i nån minut, kanske en och en halv. 
Sen är det pang på.

Penetration. 
Från sidan. I ungefär en minut. 
Bakifrån.  I ungefär en minut. 
Från sidan igen i en halv. 
Lite klitoris stimulans. Fem minuter. Sen tröttar han. Och du. 
Sen suger du av honom tills han kommer. 
Springer till toaletten. Spottar. 
Sköljer munnen. Och försöker kissa. 
Går inte. 
Sitter i fem minuter med kranen på för att försöka framkalla åtminstonde en enda droppe kiss för att slippa urinvägsinfektion. 
Går inte. 
Sköljer av med lite vatten för säkerhets skull. 
Går tillbaka in i sovrummet. 

Godnatt.


M.T

Ibland är man otrogen. 

Ibland råkar man ligga med en kompis. 

Ibland råkar man ligga med en bra kompis. 
Gör det så mycket tänker jag?
Gör det så mycket att man ligger med en kompis. 

Att man råkar ta av sig alldeles för mycket kläder och råkar knulla?

Råkar knulla. 
Det är två hemskt roliga ord. Hur råkar man knulla. Går det?
Oj då. Vi råkade visst ligga med varandra. 

I alla fall. 
Det borde inte göra något. 
Det borde vara en bra sak mer än en dålig. 

Risker med att ligga med en nära vän. 
Jag tänker.
Svartsjuka. 
Om man inte förklarar reglerna.
Att äganderätten som inte är berättigad kommer på köpet, alldeles gratis i samma stund som man säger Hello lets fuck. Lets sleep together. 
Jag ska inte känna någonting mer än att det är skönt att ligga med dig.
Vi ska inte känna någonting för varandra mer än lusten.

När vi klär på oss kläder så är det som att ingenting har hänt och vi håller inte varandra i händerna mer. 

Men. Ibland.
Kommer svartsjukan ändå.
Så, kan du leva med den?
Det är frågan du måste ställa dig.
Kan du leva med att ni faktiskt bara är kompisar och du inte har någon rätt att säga Stopp och belägg. Du får bara ligga med mig.
Ni är bara kompisar och ni vill inte förstöra det.  
Och alla får ligga med alla. 
När dom vill. 
Jag med. 
Och du med. 

Det är konstigt det där. Med känslor. 
Och inga känslor. 
Och känslor ibland. Och känslor för någon. 

Att känna en attraktion till någon man inte förväntade sig att göra. 
Att känna herregud, vad hände där.
Att känna. Jag kan inte styra över min kåthet. 
Över min drift. 
Över mig själv. 
Frustrerande.

Att försöka bromsa sig själv och säga. Nu får du lägga av. Nu får du behärska dig själv. Såhär kan du inte hålla på. Det är inte bra för varken ditt hjärta eller din hjärna. 

Och varför är det inte det då?
Varför kan jag inte få lov. Att göra som jag vill. 

Och varför tänker jag på vad som är rätt och fel i andras ögon. Och inte i mina egna.
Varför måste jag behärska min kåthet.
Om den inte skadar någon?

Nej. Just det. 
Lite den. 

Ju äldre jag blir. Ju mer tiden går. Desto mer förvånas jag över mig själv. 
Jag förvånas för att jag trodde att det inte kunde hända så mycket mer nu. 
Trodde att jag hade upplevt varenda centimeter av äventyr och passion man behövde. Som man behöver uppleva innan man tackar ja till ett frieri.
Det hade jag visst inte. 
Det har man nog aldrig. 

Och det är la skönt att veta att även om ingen går ner på knä någonsin så finns det saker som behöver upplevas.

M.T

När du så innerligt vill ha någon.
När du åker hem till honom. När klockan är sen lördagkväll för att han har sagt att han vill ha dig där. 
Och för att du vill ha honom. 

Men när han inte öppnar dörren när du äntligen står utanför.
Och du blir så besviken och arg att hjärtat hoppar halvägs ut ur kroppen. 

Du åker därifrån. 
Till någon annan du egentligen inte alls vill ha. 
Tar med någon annan hem. För att du är arg och ledsen.  

Någon som kan hålla om dig den natten. 

Och när du är med någon du egentligen inte alls vill ha.
Och han frågar. 

Får jag ta dig i röven?

Då.

Då kommer verkligheten ikapp dig. 
Då kan du inte låtsas att du vill att han ska kyssa dig i nacken ens lite grann längre. 
Då är det bara att bita sig i tungan och säga: Tack, men nej tack. 

Somna.

För att sedan vakna till ett sms där det står:
"Förlåt, jag råkade somna och hörde dig inte. Jag kommer hem till dig nu."
Från honom som du stod och knackade på dörren hos några timmar tidigare.

Då gäller det att spela cool. 
Väcka rövknullaren till liv innan klockan ens slagit sex på morgonen och säga att man måste jobba och slänga ut honom med kuken före. 

Lägga sig i badet. 
Dränka sina synder och sorger.
Och säga Hej och Välkommen när han som du längtar efter står utanför din dörr. 

Lite den historien. 

M.T

Man kan ju ha sex. Sen kan man ligga. Och så kan man knulla. 

I alla fall. Man gillar ju olika saker. 
Man gillar olika punkter. 

Man kanske gillar när det är djupa andetag och ögonkontakt. 
Eller så gillar man att stirra in i väggen.
Man gillar olika. 
Man kanske gillar både och. Lite av varje. 
Hursomhelst.

Träffade i alla fall en kille. 

Han var inte mannen i mitt liv men det gjorde ingenting.
Han var mannen i mig den natten. 

Det flög omkring lite stimulerande ord i rummet tillsammans med allt annat tillfredställande. 
Och jag är verkligen inte den som är den.
Inte pryd. 

Men så. Plötsligt. 
Säger han tre himla små ord.
Tre små ord som tar fokus från allt vad sex heter.
Och nej, det var inte jag älskar dig. 

Din lilla hora.
Jajamen. 
Det är också tre ord. 

Din lilla hora. 

Jomensåatte ska vi ta och avbryta här? Eller ska vi knulla vidare? Fortsätta där vi var? Börja om kanske?

Jag visste inte riktigt om jag skulle skratta eller bara låta det gå obemärkt förbi. 
Jag blev nämnligen så frukansvärt spontant full i skratt. 
Skämtar han nu?
Kallade han mig just hora?
Hur reagerar man på det?

I alla fall. 
Jag orkade inte stanna upp och fundera över vad som var okej eller inte i just det tillfället och förstöra ett förövrigt bra ligg så jag struntade i att lägga energi på att göra situationen konstig genom att bryta ihop i skratt.

Men nu i efterhand kan jag tänka att herregud. 
Någon annan kanske hade tagit illa upp? 
Jag vet ju att det inte var menat som en seriös mening. 
Men tänk så hade jag varit en känslig person. 

Knulla mig. Sug min kuk. Knulla mig hårdare. 
Lite den. Är ju ganska mycket mer lättsmält och tjusigt i jämförelse med sug min kuk din lilla hora. 

Jag blev mest bara så chockad. Oförberedd på vad som komma skulle.
Man får kanske börja tänja lite på ordvalen?

Även om jag inte bryr mig ett skit egentligen och vill framstå som en högst opryd person så kan jag tycka att det är lite på gränsen ändå.
Din lilla hora är lite på gränsen. 


M.T

M.T

Sex. 
Det är nog ett av mina största intressen. 
Förstå mig rätt. Då menar jag inte att "ha sex". Räknas det ens som ett riktigt intresse?
Hur som helst. 
Sex. Allt som har med sex och göra. Kunskapen om sex. 
Jag skulle gärna, mer än gärna utbilda mig till sexolog om det inte var så förbannat lång utbildning. 
Undertiden får jag ägna mig åt att läsa böcker om sexuell historia.

Sex. 

Att inte ha regelbundet sex kan göra mig galen. 
Det gör mig galen! 
Man vet liksom aldrig när det kommer hända. Om det kommer hända.
Man vet ingenting. 

Men när det väl händer så är man oftast "oförberedd".
Man tänker att. Nej. Det är högst otroligt.
Jag vill inte ens ligga. Jag har slutat med det. 

Så man rakar inte bena på tre veckor för det finns ingen att raka bena för! 
Och då. På den 21:e dagen av orakade ben.. Då händer det. 
Då råkar man snubbla över något gammalt eller nytt kommande ligg. Som också råkar vara singel och som säger.. 
Tjena, äru kåt?
Ungefär.
Öh. A.

Och en timme senare ligger han där med mig.. Världens hårigaste kvinna. Och jag flåsar honom i nacken. 
Och känner mig allmänt lik en varg. En riktig vargkvinna. Något åt det hållet. 
Och jag kan känna hur han ångrar sig när jag sticks värre än värsta stickade tröjan!

Och så tänker man. Fan vad jag måste börja raka bena oftare. Ingen vill ligga med en vargkvinna!

Regelbundet sex. 
Det är inte det lättaste när man är singel minsann. 
Ibland kan jag helt ärligt känna hur min livmoder skriker: BEFRUKTA MIG! 
Lite så. 

Befrukta mig. 
Och jag vrider mig av lust. 
Och det hjälper inte. Det hjälper inte att ta fram alla hjälpmedel i världen. 
Det är en mans lukt. En mans armar. Hans ögon. Hans allt jag vill ha. 
Och jag vill ha det nu. 

Men man får trycka undan. 
Sova i tre dagar tills det går över. Träna bort all sexuell energi och tröstäta. 
Det är inte lätt att vara singel. 
Det är inte lätt att ha oregelbundet sex.

Men man får väl låta sin kropp glömma bort hur det känns. Man får säga. Tack men nej tack, jag står över. Jag försöker glömma bort. 
Så jag slipper längta. 
Då lägger det sig efter ett tag. Efter tre månader lägger det sig tänker jag. 
Då kan man kanske pusta ut. 
Hormonerna har stabiliserat sig.
Och livmodern har lugnat ner sig. 


M.T

För några månader sedan låg jag med en kille.

En i gänget. En ny kompis. 

Han var ny. Och spännande.
Han hade fina ögon och gråa hårstrån i sitt 25 åriga mörka hår.
Jag tänkte. Han. Han har grå hårstrån för han har levt.

Det lockade mig.

En kväll kysstes vi för första gången. Det var ett mycket fint hångel.
Ett sånt där hångel som jag alltid drömmer om.
Ett hångel grundat av alldeles lagom många öl och i en iskall natt i Göteborg.
Med vantar och mössor så man inte fryser.
Men man fryser inte ändå.
Man blir alldels varm.
Man blir alldeles varm av sådana kyssar.

I alla fall.
Jag ägnade inte honom mer tanke än vid tillfällena vi råkade ligga och ses.
Jag ville inte ställa till det. 
Jag tänkte att bara inte det här slutar illa.
Ska man verkligen ligga med någon som är kompis med hälften av alla sina vänner.
Är det en så bra idé?
Tänk om jag blir ledsen. Tänk om han blir ledsen.
Vad händer då?
När alla är kompisar. 

Men jag var så övertygad om att det här, det här är en bra kille.
Och vi är på lika villkor.
Vad skulle kunna hända?

Under tiden jag var med honom träffade jag också Sjömannen.
Jag hade så dåligt samvete för jag klarar egentligen inte att ligga med två killar under samma tid.

Men och andra sidan så tänkte jag att jag har inga skyldigheter och jag kan inte låsa upp mig för någon med fina ögon bara för att vi råkar ligga ibland.
Det kan jag bara inte.
Så jag träffade sjömannen ändå. Låg med sjömannen ett par gånger.
Men kände mig som ett svin.
Fruktansvärt.

Det skulle jag dock aldrig ha gjort.
Det skulle jag verkligen aldrig ha gjort.
Ångrar så att jag någonsin kände dåligt samvete.

För det största svinet. Det allra största svinet visade sig vara han med fina ögon.

Det är inte okej att försöka ligga med en av mina närmaste vänner när jag står bredvid. 
Det är inte okej.
Det är allt annat, men inte okej.
Förstår ni det?

Då är man ett svin. 
Ett riktigt jävla asshole. Ett fittnylle.
Och det gör mig så ledsen och besviken.
Att han, som jag verkligen trodde bara var en snäll man visade sig vara en sån skitstövel.

Och då tänker ni.
Men duuuuu då? Du låg ju med någon annan?

Man får ligga med nån annan hur mycket man vill säger jag då.
Man får det!
Men man får inte göra move på en vän!
Det är ett som är jävligt säkert.
Det är förbjudet.

Vad fan trodde han?
Att det skulle bli något bra av hans sätt att handla?

Det blev allt annat än bra.
Och jag blev ledsen.
Inte för honom.
För jag kände honom knappt.
Tack och lov att jag inte kände honom så jag sluppit sakna honom.

Men jag blev ledsen för att jag är så fruktansvärt naiv och tror så gott om alla.
Det gör mig ledsen. 

Och det gör mig arg att jag kommer behöva träffa honom igen. Vare sig jag vill eller inte.
Det är därför man inte ligger med personer i sin umgängeskrets.
För då kan det bli såhär.

Och jag undrar om det var värt det? 
Var det verkligen nödvändigt?

För jag är inte känslokall. Jag har ytterst många känslor. För alla möjliga personer i hela världen. Och jag har absolut känslor för de personer jag väljer att välkomna in i mig. Jag känner. Förstår ni det. 

M.T

Jag och Psykologen träffades en helt vanlig måndag på Pustervik. 
Jag var där med en kompis och han slog sig ner och började prata.

Lite halv stilig.
30 års åldern.
Tjusig frisyr.
Converse.
Och så psykolog.

Jag tänkte lite instinktivt när han sa vad han jobbade med att det är kanske precis en sån här kille jag behöver..
En alldeles egen psykolog. Han kanske kan reda ut mig.
Och jag kanske kan reda ut honom.
Vi kanske kan reda ut varandra!

Så jag bestämde mig för att han ska jag minsann fånga in.
Och så gjorde jag en klassiker. Handen på låret tricket.
Jag brukar inte använda mig av "handen på låret" men klockan tickade och det började närma sig stängning.

Handen på låret kan man tolka lite som man vill.
Jag själv tänker ungefär: Hej här är min hand på ditt lår. Nu får du välja.

Alltså man håller ju inte kvar den speciellt länge.
Kanske max 2 sekunder.
Som en liten hand som säger Hello, lets fuck?
Eller.. Bara. Ditt lår är så himla trevligt.
Hur som.

Det funkade!
Vi gick hem till honom.
Han bodde bara några hundra meter bort..

Jag skulle jobba dagen efter men ung som jag var tänkte jag ungefär: Man lever bara en gång! 
(Helt rätt tänkt)

Vi kom hem till hans trea i Haga.
Där vi satt och pratade lite om allt möjligt några timmar innan det ena ledde till det andra.

Det var det sämsta ligget någonsin.
Det platsar i alla fall på dom topp 5 sämsta!

 

På morgonen kastade jag på mig kläderna så fort jag bara kunde och sprang i princip därifrån. 

Några dagar senare lade han till mig på facebook.

Det störde mig något fruktansvärt att ligget hade varit så himla dåligt. 
Kunde inte riktigt bara acceptera det.
Det måste gå att rädda.
Vi måste göra om det!
Vi måste göra det bättre!
Klarar inte att leva med ett dåligt ligg.

Man kan inte bara ligga en gång om det är dåligt!
Då måste man ligga minst en gång till. Och en gång till.
Tills det blir bra helt enkelt.

Det blev aldrig så.
Det blev aldrig ett bra ligg av mig och psykologen.
Vi passade inte helt enkelt. Inte på någon nivå.
Man kan alltså inte prata och ligga med en psykolog. Man får välja.

Innan jag gav upp det där såg jag i alla fall till att göra bort mig riktigt ordentligt. Såklart.
Varför inte?

En kväll när jag satt på vagnen påväg hem från en utekväll snokade jag på facebook. På honom.

Dagen efter. När jag vaknar. Ser jag till min förskräckelse att istället för att söka på hans namn har jag skrivit det på min status!
Hans namn på min statusuppdatering.
Förnamn och efternamn.
Jajemen!

Jag dog tre gånger på raken.
Och sen tog jag bort honom som vän.


M.T

Den kvinnliga Orgasmen.

Jag är nog som dom flesta andra kvinnor som behöver klitoris stimulans för att komma. 

Ni män. Som tror att det räcker med att sticka in den. Ni tror så himla fel. 
Det händer inte. Inte mig. Inte dom flesta andra.

Hello. Here is my penis. Lets stick it inside your vagina and lets come. Lets come together.

Det har aldrig hänt och kommer aldrig att hända. 
I alla fall inte dom närmaste tjugo åren. 
I alla fall inte för mig. 

Och det tar inte fem minuter. Det tar minst tio. 
Om man prickar rätt då vill säga.

Kom du?
Kan dom fråga efter världens snabbaste sex. Som sammanlagt med förspel och allt kanske varat i fem minuter. 
Vad sjutton är det för fråga. Tror han att jag är värsta orgasmiska superwoman? 

Jag säger naturligtvis sanningen. Att nej. Jag är ingen superwoman som kommer bara av att titta på din kuk. 
Hur mycket jag än skulle vilja vara det så är jag inte det. 
Jag är ingen superwoman.

Ett femminutersligg kan dock vara mycket tillfredställande. Det kan vara fantastiskt. Men det krävs mer. 

Hur som helst.

Jag har fejkat.
Dom gånger när han har kämpat och kämpat och kämpat men jag ändå inte har nått ända fram så har jag fejkat. 
Jag måste ge honom det. Jag måste i alla fall ge honom en liten låtsas orgasm! 

M.T