Om det skulle hända i övermorgon
Kategori: Allmänt
Jag längtar tills jag ska gifta mig.
Det är nog det jag längtar mest av allt till i hela världen.
Och ändå finns det inga garantier för att det någonsin kommer att hända.
Jag undrar vem han är.
Han som ska gå ner på knä.
Han som ska be mig att bli hans.
Han som ska hålla min hand för resten av livet.
Han som ska få mitt hjärta att vilja hoppa ut ur kroppen.
Jag är himla glad att jag inte har träffat honom än.
Och ändå finns det inga garantier för att det någonsin kommer att hända.
Jag undrar vem han är.
Han som ska gå ner på knä.
Han som ska be mig att bli hans.
Han som ska hålla min hand för resten av livet.
Han som ska få mitt hjärta att vilja hoppa ut ur kroppen.
Jag är himla glad att jag inte har träffat honom än.
Att jag inte träffade honom när jag var 20.
För då är chansen större att man inte skiljer sig.
Att man inte börjar avsky varandra. Att man inte tröttnar.
Är färdig med otrohet. Är färdig med one night stands. Är färdig härjad helt enkelt.
Chansen är större att man vet vad och vem man verkligen vill ha.
Vem man själv är.
Men jag har allt klappat och klart. Om det skulle hända i övermorgon.
Om jag skulle dö av kärlek och ramla omkull för att jag blev så bedrövligt förälskad en vacker dag.
En vän som är guldsmed. Hon ska göra ringen.
En vän som är florist. Hon ska göra brudbuketten.
En vän som är konditor. Hon ska göra tårtan.
Allt man behöver. Ungefär.
Utom klänningen.
Klänningen.
Min livs klänning.
Den ska vara mörkvit.
Mörkvit som inte är supervit alltså.
Inte gräddvit.
Gammal vit.
Med spets. Och knappar i ryggen. Små små knappar.
Och så något gammalt, nått nytt, nått lånat och något blått.
Min gammelmormors halsband som hon hade när hon gifte sig.
I brudbuketten ska det vara röda pioner, vita rosor, körsbärsblommor. Jag längtar så efter den buketten. Det kan vara det finaste jag någonsin har hittat på.
Efteråt ska vi ha en hejdundrande fest i en stor lada. Med trägolv och omatchande porslin. Med sju sorters kakor och massvis av blommor. Massvis.
Där man får slarva hur mycket man vill.
Där man får dricka hur mycket champagne man vill.
Jag vill dansa bröllopsvals till Aprilhimlen.
Helst.
Den må vara lite för sorglig för en bröllopsvals men ändå så himla ur fin.
Så det går bra ändå.
Det går så himla bra.
Dagen efter ska vi åka på bröllopsresa. Någonstans dit jag inte vet vart. Kanske Verona eller någon annan romantisk stad.
Helst där man kan bada också.
Ingen charter. Vad som helst men ingen charter.
Och så längtar jag efter möhippan. Den ska bli så himla rolig.
Men det blir ju aldrig som man har tänkt sig.
Jag har byggt upp hela den här dagen i mitt huvud för länge länge sen.
Men det kommer säkert sluta med att jag antingen inte gifter mig överhuvudtaget eller också blir det ett fem minuters bröllop i rådhuset.
Den som lever får se!
M.T
För då är chansen större att man inte skiljer sig.
Att man inte börjar avsky varandra. Att man inte tröttnar.
Är färdig med otrohet. Är färdig med one night stands. Är färdig härjad helt enkelt.
Chansen är större att man vet vad och vem man verkligen vill ha.
Vem man själv är.
Men jag har allt klappat och klart. Om det skulle hända i övermorgon.
Om jag skulle dö av kärlek och ramla omkull för att jag blev så bedrövligt förälskad en vacker dag.
En vän som är guldsmed. Hon ska göra ringen.
En vän som är florist. Hon ska göra brudbuketten.
En vän som är konditor. Hon ska göra tårtan.
Allt man behöver. Ungefär.
Utom klänningen.
Klänningen.
Min livs klänning.
Den ska vara mörkvit.
Mörkvit som inte är supervit alltså.
Inte gräddvit.
Gammal vit.
Med spets. Och knappar i ryggen. Små små knappar.
Och så något gammalt, nått nytt, nått lånat och något blått.
Min gammelmormors halsband som hon hade när hon gifte sig.
I brudbuketten ska det vara röda pioner, vita rosor, körsbärsblommor. Jag längtar så efter den buketten. Det kan vara det finaste jag någonsin har hittat på.
Efteråt ska vi ha en hejdundrande fest i en stor lada. Med trägolv och omatchande porslin. Med sju sorters kakor och massvis av blommor. Massvis.
Där man får slarva hur mycket man vill.
Där man får dricka hur mycket champagne man vill.
Jag vill dansa bröllopsvals till Aprilhimlen.
Helst.
Den må vara lite för sorglig för en bröllopsvals men ändå så himla ur fin.
Så det går bra ändå.
Det går så himla bra.
Dagen efter ska vi åka på bröllopsresa. Någonstans dit jag inte vet vart. Kanske Verona eller någon annan romantisk stad.
Helst där man kan bada också.
Ingen charter. Vad som helst men ingen charter.
Och så längtar jag efter möhippan. Den ska bli så himla rolig.
Men det blir ju aldrig som man har tänkt sig.
Jag har byggt upp hela den här dagen i mitt huvud för länge länge sen.
Men det kommer säkert sluta med att jag antingen inte gifter mig överhuvudtaget eller också blir det ett fem minuters bröllop i rådhuset.
Den som lever får se!
M.T