Pojkar med flickvänner
Kategori: Allmänt
Att knulla med någon i smyg.
För att han har flickvän.
Varför utsätter man sig själv?
Varför gör man så mot sig själv?
Hur kan man göra så?
När man vet att det står en annan flicka bredvid och tror att hon har hittat mannen i sitt liv.
Och man vet. Att nej.
Det har du inte..
Han är med mig. När du inte ser.
När du tittar bort, när du inte är där, är det mig han kysser.
Mig han ligger med.
Hur orkar man?
Hur orkar man med sig själv?
Det gör man inte.
Man slutar tänka på sig själv och man slutar tänka på henne.
Det enda man tänker på är hur bra det känns att ligga med just den personen här och nu.
Efteråt gör det ont i hjärtat. Speciellt i början. Man har dåligt samvete. Man skuldbelägger sig själv något enormt. Man ångrar sig efter varje gång.
Men för att klara av det så slutar man tillslut med det.
Man slutar ha dåligt samvete.
Det blir en del av livet.
En del av dig själv.
Lite som en drog.
Man kan inte sluta. Det går inte. Man vill. Men man vill ändå inte.
Man får ligget. Men det är också det enda man får.
Man får ligget. Man får passionen. Man får det eldiga.
Det kan vara i fem minuter eller tre timmar.
Men det tar slut. Fort.
Alldeles för fort för att det ska vara värt det i slutändan.
Och sen får hon resten.
Hon får romantiken. Hon får allt det andra. Telefonsamtalen. Alla godnatt. Hon får kärleken.
Och du får skulden helt gratis på köpet. Skammen och rädslan för att hon ska få veta vad du och han har gjort.
Du kommer alltid i andra hand.
Du är den som står beredd att kasta på dig kläderna och springa om han ropar efter dig.
För att du tror att det är värt det.
Du tror att dåligt samvete är värt att stå ut med.
Du tror att det är såhär det ska vara.
Du förstår inte att du är värd mer.
Du förstår inte att du är värd att få allt av någon.
Jag har varit alldeles för bra på att dras till killar som har flickvänner.
Jag har nödvändigtvis inte vetat om att dom har det men jag lyckas alltid pricka in fel kille.
Och så en vacker dag kommer det fram.
”Jag har flickvän, bara så du vet.”
Bara så jag vet?
Och mitt hjärta sjunker ihop och jag tänker.
Vad gör jag nu?
Jag har valet.
Jag kan antingen välja att gå eller välja att stanna kvar.
Men det är så svårt att ta klivet ut genom dörren.
För han har ju redan fått mig att tycka om honom alldeles för mycket för att det ska vara enkelt.
Och man tänker inte på henne.
Man tänker att det är hans ansvar.
Det är inte min flickvän. Det är din.
Men framförallt tänker man inte på sig själv.
Man tänker inte på konsekvenserna som allt som oftast blir sanning till slut.
Att man själv kommer stå där sårad och söndrig en ful dag.
Att man inte borde beblanda sig med otrogna män.
För att dom är ändå inget att ha.
”Men det kanske skulle bli annorlunda om det blev vi en dag.. ”
Nej. Det kommer aldrig bli vi. Och det skulle inte bli annorlunda. Det skulle inte bli värdigt.
För han kommer aldrig lämna henne för dig.
Och även om det skulle hända så vill du inte leva i ett förhållande där tilliten är nersmutsad redan från början.
Hur skulle du kunna göra det?
Hur skulle du kunna lita på honom..
Hur skulle det bli ett bra förhållande?
Jag har slutat lura mig själv för pojkar med flickvänner.
Hur spännande och lustfyllt det än känns stundtals så är jag värd så mycket mer än att bara vara ett hemligt andrahands val.
M.T
För att han har flickvän.
Varför utsätter man sig själv?
Varför gör man så mot sig själv?
Hur kan man göra så?
När man vet att det står en annan flicka bredvid och tror att hon har hittat mannen i sitt liv.
Och man vet. Att nej.
Det har du inte..
Han är med mig. När du inte ser.
När du tittar bort, när du inte är där, är det mig han kysser.
Mig han ligger med.
Hur orkar man?
Hur orkar man med sig själv?
Det gör man inte.
Man slutar tänka på sig själv och man slutar tänka på henne.
Det enda man tänker på är hur bra det känns att ligga med just den personen här och nu.
Efteråt gör det ont i hjärtat. Speciellt i början. Man har dåligt samvete. Man skuldbelägger sig själv något enormt. Man ångrar sig efter varje gång.
Men för att klara av det så slutar man tillslut med det.
Man slutar ha dåligt samvete.
Det blir en del av livet.
En del av dig själv.
Lite som en drog.
Man kan inte sluta. Det går inte. Man vill. Men man vill ändå inte.
Man får ligget. Men det är också det enda man får.
Man får ligget. Man får passionen. Man får det eldiga.
Det kan vara i fem minuter eller tre timmar.
Men det tar slut. Fort.
Alldeles för fort för att det ska vara värt det i slutändan.
Och sen får hon resten.
Hon får romantiken. Hon får allt det andra. Telefonsamtalen. Alla godnatt. Hon får kärleken.
Och du får skulden helt gratis på köpet. Skammen och rädslan för att hon ska få veta vad du och han har gjort.
Du kommer alltid i andra hand.
Du är den som står beredd att kasta på dig kläderna och springa om han ropar efter dig.
För att du tror att det är värt det.
Du tror att dåligt samvete är värt att stå ut med.
Du tror att det är såhär det ska vara.
Du förstår inte att du är värd mer.
Du förstår inte att du är värd att få allt av någon.
Jag har varit alldeles för bra på att dras till killar som har flickvänner.
Jag har nödvändigtvis inte vetat om att dom har det men jag lyckas alltid pricka in fel kille.
Och så en vacker dag kommer det fram.
”Jag har flickvän, bara så du vet.”
Bara så jag vet?
Och mitt hjärta sjunker ihop och jag tänker.
Vad gör jag nu?
Jag har valet.
Jag kan antingen välja att gå eller välja att stanna kvar.
Men det är så svårt att ta klivet ut genom dörren.
För han har ju redan fått mig att tycka om honom alldeles för mycket för att det ska vara enkelt.
Och man tänker inte på henne.
Man tänker att det är hans ansvar.
Det är inte min flickvän. Det är din.
Men framförallt tänker man inte på sig själv.
Man tänker inte på konsekvenserna som allt som oftast blir sanning till slut.
Att man själv kommer stå där sårad och söndrig en ful dag.
Att man inte borde beblanda sig med otrogna män.
För att dom är ändå inget att ha.
”Men det kanske skulle bli annorlunda om det blev vi en dag.. ”
Nej. Det kommer aldrig bli vi. Och det skulle inte bli annorlunda. Det skulle inte bli värdigt.
För han kommer aldrig lämna henne för dig.
Och även om det skulle hända så vill du inte leva i ett förhållande där tilliten är nersmutsad redan från början.
Hur skulle du kunna göra det?
Hur skulle du kunna lita på honom..
Hur skulle det bli ett bra förhållande?
Jag har slutat lura mig själv för pojkar med flickvänner.
Hur spännande och lustfyllt det än känns stundtals så är jag värd så mycket mer än att bara vara ett hemligt andrahands val.
M.T