ingetmerliggtack.blogg.se

Vampyr-ligget

Kategori: Ligg

Pinsamt minne.

Det finns säkerligen många om man verkligen tar sig en funderare. 
Hur som helst.
Det finns dock ett jag aldrig glömmer.
OBS. Aldrig glömmer.
Det kanske är ungefär som första kyssen.
Den glömmer man heller aldrig. Oavsett hur bedrövlig den var.
Går bara inte att förtränga.

Det här hände i alla fall när jag var 16 år. 

Jag var gränslöst förälskad i en pojke. Han hade charmat mig några månader tidigare och allt jag kunde tänka på var honom. Dag som natt.
Hans sätt att prata. Hans sätt att se på mig.
Hans sätt att få mig att känna mig speciell. Med sin fina röst och sina händer.

Vi hade lagat middag, spelat spel och druckit torrt vin hemma hos en kompis med henne och hennes pojkvän.
Jag hade nya trosor och ny bh. Röda.  
Han hade en svart och vitrandig tröja.

Vi satt på altanen och pratade om saker som jag inte minns.
Jag rökte cigg.

Sista bussen hade gått hem för länge sen för oss båda och det slutade med att han och jag fick sova över i min kompis föräldrars sovrum eftersom dom var bortresta. (Så himla uträknat från början såklart.)

Han var andra personen jag någonsin välkomnat in i mitt underliv och där inne hade jag sex med honom för kanske bara tredje gången i mitt liv. Allt var bra. Så som det ska vara. Inget pinit. Bara fint romantiskt fantastiskt sextonårigt sex.

Efteråt ser jag dock till min förskräckelse:
Blod!
Överallt.
Blod till förbannelse.. 
Han var blodig. Jag var blodig.

Där låg vi.. Som värsta vampyrerna!
I Stockholms blodbad. I min kompis föräldrars säng.

Förstelnad. Döende. 
Jag var inte säker på att han hade märkt någonting men kände att jag sjutton bara inte kan försöka släcka lampan och låtsas som ingenting.
Det var liksom ingen idé.
”Du... Jag kanske har fått mens...” pep jag fram. 
Pinsamt!
Dödens jävla pinsamt.

Det hade känts bättre att typ fisa någon i ansiktet i den stunden!
Så kändes det.

Så kändes det när jag hade mensat ner killen som fick mitt hjärta att slå snabbare än tåget från topp till tå.

Snäppet ännu värre var nästan att behöva bekänna pinsamheten för min kompis, eftersom vi var tvugna att röja undan alla spår innan hennes föräldrar kom hem.
Såklart hade det gått igenom lakanen till madrassen om ni vill veta.
Härligt! Så himla härligt.

Efter den här händelsen så kan jag ta vad som helst.
Kanske bara bra att den inträffade såpass tidigt i livet så jag sluppit skämmas för något efter det.


M.T

Kommentarer


Kommentera inlägget här: