Det kanske inte är en penis inuti en vagina
Kategori: Allmänt
Ibland kan jag tänka att vissa människor nog inte är gjorda för att vara med en och samma person resten av livet.
Och vissa människor kanske precis är gjorda för det.
Vissa kanske vill vara gjorda för det, men är innerst inne inte alls speciellt monogama.
Jag är nog en sån där viss person som snarare inte är gjort än är gjord.
Och vissa människor kanske precis är gjorda för det.
Vissa kanske vill vara gjorda för det, men är innerst inne inte alls speciellt monogama.
Jag är nog en sån där viss person som snarare inte är gjort än är gjord.
Fast och ena sidan inbillar jag mig att när jag väl hittar den där kärleken jag vill dö för så kommer hela min världsbild vändas upp och ner och vi ska vilja vara med varandra resten av livet.
Men det känns mer som en dröm än som en framtida verklighet.
Jag tror på kärlek vid första ögonkastet.
Jag tror på kärlek vid andra ögonkastet.
Jag tror på kärlek resten av livet.
Men jag tror också på otrohet.
Med det menar jag att jag inte tror att det finns någon som inte tvingas möta en frestelse någon gång.
Och att i 90 procent av fallen, både när det gäller kvinnor och män så faller vi för den.
Vi faller precis som om benen som bär upp oss skulle sluta existera.
Och vi kanske ångrar det sen.
Men vi faller ändå.
För vi är människor.
Det är en drift. En sexuell drift till en annan människa än den du såg i ögonen och sa att du skulle älska resten av livet.
Så det så.
Det finns säkert dom som inte håller med mig och det finns säkerligen undantag.
Men majoriteten av mänskligheten är otrogna.
Vi vill bara inte riktigt erkänna att det är så.
Vi vill ha kvar den romantiska bilden av att man lever lyckliga i alla sina dagar.
Vi vill ha det så.
Vi vill att det ska fortsätta vara så.
För alltid.
Fastän världen förändras och sex och lust inte alls är lika tabu som det var innan jag blev född.
Vi är öppnare, men ändå inte tillräckligt. Folk reagerar fortfarande med stora ögon ifall jag skulle säga att det kliade i fittan, men dom som vänder bort blicken är ändå dom som ligger med grannen i smyg.
Nu halkade jag lite.
Men ni kanske förstår vad jag menar.
Så vad ska vi göra?
Vad ska vi göra för att övertala oss själva om att gräset inte är grönare på andra sidan?
Är kvinnor lika otrogna som män?
Ibland tänker jag att kvinnor kanske till och med är mer otrogna än män.
Det kan ha att göra med att bilden av att det är män som tänker på sex hundra gånger per dag är så starkt inpräntad så vi glömmer bort att kvinnor också är människor.
Människor som också tänker minst lika mycket på sex, tittar på porr och onanerar.
Män är svin.
Kvinnor är små, sköra, känsliga varelser.
Den bilden gör att kvinnor har större chans att komma undan med att vara otrogna.
Det är ju mannen som är ett svin.
Inte kvinnan inte.
Eller...?
Hur som helst.
Många tycker att gränsen går vid en kyss.
Att gränsen för otrohet går vid ett hångel.
Men vad är en fot under ett bord?
Räknas inte den?
En lite för lång kram med en näsa i en nacke..
Vad är det?
Är det bara en längtan efter något man inte kan få ge uttryck för?
Är det okej?
Du får bli förbannad om han ger henne en för lång kram med en varm kind mot hennes.
När hon känner lukten av hans nacke och hör hans hjärtslag.
Det kanske inte är en penis inuti en vagina men det är attraktion och det är längtan efter att få kasta sig in i något eldigt.
Och så lever vi lyckliga eller olyckliga i alla våra dagar.
M.T
Men det känns mer som en dröm än som en framtida verklighet.
Jag tror på kärlek vid första ögonkastet.
Jag tror på kärlek vid andra ögonkastet.
Jag tror på kärlek resten av livet.
Men jag tror också på otrohet.
Med det menar jag att jag inte tror att det finns någon som inte tvingas möta en frestelse någon gång.
Och att i 90 procent av fallen, både när det gäller kvinnor och män så faller vi för den.
Vi faller precis som om benen som bär upp oss skulle sluta existera.
Och vi kanske ångrar det sen.
Men vi faller ändå.
För vi är människor.
Det är en drift. En sexuell drift till en annan människa än den du såg i ögonen och sa att du skulle älska resten av livet.
Så det så.
Det finns säkert dom som inte håller med mig och det finns säkerligen undantag.
Men majoriteten av mänskligheten är otrogna.
Vi vill bara inte riktigt erkänna att det är så.
Vi vill ha kvar den romantiska bilden av att man lever lyckliga i alla sina dagar.
Vi vill ha det så.
Vi vill att det ska fortsätta vara så.
För alltid.
Fastän världen förändras och sex och lust inte alls är lika tabu som det var innan jag blev född.
Vi är öppnare, men ändå inte tillräckligt. Folk reagerar fortfarande med stora ögon ifall jag skulle säga att det kliade i fittan, men dom som vänder bort blicken är ändå dom som ligger med grannen i smyg.
Nu halkade jag lite.
Men ni kanske förstår vad jag menar.
Så vad ska vi göra?
Vad ska vi göra för att övertala oss själva om att gräset inte är grönare på andra sidan?
Är kvinnor lika otrogna som män?
Ibland tänker jag att kvinnor kanske till och med är mer otrogna än män.
Det kan ha att göra med att bilden av att det är män som tänker på sex hundra gånger per dag är så starkt inpräntad så vi glömmer bort att kvinnor också är människor.
Människor som också tänker minst lika mycket på sex, tittar på porr och onanerar.
Män är svin.
Kvinnor är små, sköra, känsliga varelser.
Den bilden gör att kvinnor har större chans att komma undan med att vara otrogna.
Det är ju mannen som är ett svin.
Inte kvinnan inte.
Eller...?
Hur som helst.
Många tycker att gränsen går vid en kyss.
Att gränsen för otrohet går vid ett hångel.
Men vad är en fot under ett bord?
Räknas inte den?
En lite för lång kram med en näsa i en nacke..
Vad är det?
Är det bara en längtan efter något man inte kan få ge uttryck för?
Är det okej?
Du får bli förbannad om han ger henne en för lång kram med en varm kind mot hennes.
När hon känner lukten av hans nacke och hör hans hjärtslag.
Det kanske inte är en penis inuti en vagina men det är attraktion och det är längtan efter att få kasta sig in i något eldigt.
Och så lever vi lyckliga eller olyckliga i alla våra dagar.
M.T